Slaget vid Fraustadt 1706

Slaget vid Fraustadt utspelade sig den 3 februari 1706 på de frusna fälten utanför staden. De Skånska ståndsdragonerna, var placerat i den första träffen, längst ut på den vänstra flygeln. Bakom sig hade de det Verdiska dragonregementet och till höger om sig Västerbottens regementes första infanteribataljon och  Adelsfanan. Den vänstra kavalleriflygeln kommenderades av generalmajor Alexander Hummerhielm som också var regementschef för Adelsfanan.

Henrik Christian Bröijer var underofficer och förare i regementet och skulle en dryg månad efter slaget befordras till sergeant. Han tillhörde sannolikt livkompaniet, regementschefen och översten Christian Albrecht von Buchwalds eget kompani. Bröijer ”blev illa blesserad”[1] i sin vänstra arm[2] (eller möjligtvis axel), men skadorna läkte och han kunde fortsätta sin tjänstgöring ända till regementets undergång, vid slaget vid Poltava, tre år senare.

Regementschefen Buchwald var inte lika lyckligt lottad. Han bars av slagfältet med nio skott- och fyra huggsår[3] och avled i sviterna av dessa skador i Stettin den 11 juni.[4] Hans ställföreträdare, överstelöjtnanten Johan Cronhielm, stupade redan på slagfältet och majoren Henrik Wilhelm Wrangel fick svåra skador i ansiktet. Generalen och befälhavaren Carl Gustaf Rehnskiöld skrev efter slaget till Karl XII att överstelöjtnant Wrangel (major under slaget) nu bar ett fullkommet ”polskt märke” i ansiktet och att ”så väl näsan, munnen som tänderna komna i disordre för honom”.[5]

Det är oklart om major Jägerskiöld (kapten under slaget) avled av skador han ådragit sig under striden, men med tanke på hur illa åtgångna övriga officerare var, vore det inte ett osannolikt scenario. Han höll sig i så fall vid liv efter slaget ungefär lika länge som Buchwald. Bland kavalleriförbanden, på den svenska sidan i slaget, drabbades de skånska ståndsdragonerna av störst förluster, i synnerhet bland de högre officerarna.

Stupade och sårade officerare (Skånska ståndsdragonerna)

Notera att förteckningen på intet sätt utger sig för att vara komplett, men återspeglar sannolikt väl förlusterna bland officerarna, men inte hos underofficerarna. Om ingen annan källa är angiven är uppgifterna i första hand hämtade ifrån Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare: biografiska anteckningar[10], som dock tyvärr inte omfattar underofficerare.

Handritad karta över slagordningen mellan Rehnskiölds och Schulenbergs arméer vid Fraustadt den 3 februari 1706. Originaltitel: “Description der Bataille so zwischen der Königl. Polnischen und Churfürstl. Sächsischen und der Königl. Schwed. Armee den 13. Februar 1706 ohnweit Fraustadt vorgefallen”. Källa: DigAm, Digitales Archiv Marburg.

[1] Henrik Christian Bröijer, ”Förteckning uppå min ålder och huru länge jag hvarit i hans Kongl. Maj:tt tjänst” (Krigsarkivet, 24 maj 1725), SE/KrA/1051/003/B/30, bildid: A0066359_00222, Krigsarkivet, Biografica, Mikrofilmade dossiéer, B:30, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066359_00222.

[2] Henrik Christian Bröijer, ”Meritförteckning”, u.å., SE/KrA/1051/003/B/30, bildid: A0066359_00221, Krigsarkivet, Biografica, Mikrofilmade dossiéer, B:30, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066359_00221.

[3] Oskar Sjöström, Fraustadt 1706: ett fält färgat rött (Lund: Historiska media, 2008), 225.

[4] Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare: biografiska anteckningar (Stockholm: Norstedt, 1920), 94.

[5] ”Bref och skifvelser från C. G. Rehnsiöld till konung Carl XII 1703-1707 (1715)”, i Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter XI, 11 (Lund: Gleerupska univ. bokhandeln, 1916), 95, http://runeberg.org/karolikrig/11/0040.html.

[6] Sjöström, Fraustadt 1706, 225.

[7] ”Bref och skifvelser från C. G. Rehnsiöld till konung Carl XII 1703-1707 (1715)”, 95.

[8] ”Bref och skifvelser från C. G. Rehnsiöld till konung Carl XII 1703-1707 (1715)”, 102.

[9] Bröijer, ”Förteckning uppå min ålder och huru länge jag hvarit i hans Kongl. Maj:tt tjänst”; Bröijer, ”Meritförteckning”.

[10] Lewenhaupt, Karl XII.